Djupt inne i hjärnan sitter tallkottkörteln, det lilla organ som bildar melatonin på natten. För flera decennier sedan gjorde forskare i Leningrad ett extrakt av den och byggde senare utifrån det en pytteliten peptid i fyra delar. Den peptiden är Epitalon. Guiden förklarar vad den är, vad försöken visade och varför den fortfarande inte är ett läkemedel.
Epitalon togs fram vid Sankt Petersburgs institut för bioreglering och gerontologi, forskningscentret som leds av professor Vladimir Khavinson. Den är en av de minsta peptider som diskuteras: bara fyra aminosyror, alanin, glutaminsyra, asparaginsyra och glycin, ofta förkortat AEDG.
Ryktet vilar på en enda idé. År 2003 rapporterade samma grupp att Epitalon slog på telomeras i mänskliga celler som odlades i skål. Telomeras är enzymet som bygger upp telomererna, de skyddande ändarna på våra kromosomer som nöts ned när celler delar sig. Fyndet gjorde en föga känd rysk peptid till ett favoritämne på antiåldrandeforum.
Helhetsbilden är mer blygsam. De flesta resultat kommer från bananflugor, gnagare och cellodlingar, och nästan alla publicerades av en enda forskargrupp. Gedigna studier på människor saknas. Sidorna nedan går igenom vad som är känt och vad som inte är det.
Den här webbplatsen förklarar, den rekommenderar inget. Epitalon av forskningskvalitet tillverkas inte för att användas av människor. Har du frågor om sömn, åldrande eller din hälsa i allmänhet, prata med en läkare.
| Vad det är | En syntetisk peptid av fyra aminosyror: alanin, glutaminsyra, asparaginsyra och glycin |
| Andra namn | Epithalon, Epithalone, AEDG-peptid |
| Formel | C14H22N4O9, cirka 390 g/mol |
| Förebild | Epitalamin, ett extrakt ur tallkottkörtlar från nötkreatur |
| Huvudpåstående | Stöder tallkottkörteln och slår på telomeras i celler |
| Framtagen av | Sankt Petersburgs institut för bioreglering och gerontologi, Ryssland |
| Status | Inte godkänd som läkemedel i EU, Storbritannien eller USA |